sepen
Jag minns när Expressen hade sin artikelserie om vänsterextremister. Niklas Svensson mailade mig och bad om en intervju, jag svarade något i stil med “dra åt helvete” och fick citatet publicerat. Jag var jävligt nöjd :). 21 år gammal var jag inte särskilt medie-intresserad men faktiskt lite smickrad… Fick senare reda på, i samband med att denna intervju gjordes, att mitt passfoto beställdes ut av Expressen. Tillsammans med min dåvarande flickväns och en tjog andra människor.
Jag har ingenting emot det, inte då heller faktiskt men av andra skäl. Trots att jag var dum i huvudet så insåg jag ju att man kommer bli uppmärksammad om man väljer att ställa sig utanför samhället. Det är fortfarande så, men nu är också de erfarenheterna jävligt viktiga för mig när jag själv granskar, gräver och ställer frågor. Och all heder åt Svensson som gav mig möjlighet till genmäle, och jag tror faktiskt att han uppskattade svaret lika mycket som jag :-)
Däremot blev jag, och är fortfarande, jävligt irriterad på att min dåvarande flickväns passfoton begärts ut. Hon var punkare och hade deltagit i en skolgrupp mot rasism. En kille i samma skola hängde ut henne och en rad andra människor på nätet. Den uthängningen använde sig Expressen av som källmaterial. Totalt idiotiskt.
Sedan en tid tillbaka är jag så innerligt jävla trött på indignerade journalister. Spela roll om man ogillar de man gör rep om. Bättre att hålla sig kallsinnig och gräva på, resultatet blir så mycket bättre. Grävde på en pedofil i några veckor. Domar, personutredningar, arkivmaterial från 30 år tillbaka. Prata med offer. Kyla och metodik. Det är oslagbart. Men när indignationen ligger som en wunderbaum i luften så blir det bara dåligt. Trovärdigheten naggas i kanten. Ett bra rep kan tala för sig själv. Är det inte färdigt: publicera inte. Ställ skiten och gör om, jobba vidare, gräv djupare. Du vill inte sätta ditt namn på en dålig produkt.
Ett projekt som jag tänkte ta tag i när tid finnes framöver. Vad hände med husockupanterna i Linköping? De har fått några år på sig. Blev de stadgade höginkomsttagare? Jag tänkte köra samma upplägg som när jag gjorde en undersökning för Subversiv Media på lokalpolitikerna i Linköping för några år sedan. Ta inkomstuppgift på samtliga. Jämföra denna med SCB:s inkomststatistik för personer av samma kön och ålder. Givetvis anonymisera, finns ingen anledning att ha med namn när det inte är offentliga personer. De flesta är runt 30 nu skulle jag tro. Några av dem har jag kontakt med än idag men långt ifrån alla. Jag är nyfiken dels av personliga skäl, men också för att se hur mycket sanning det ligger i myten.
Och mitt ex? Senast jag hörde av henne så ville hon bli polis. Undrar vad hon hade blivit om hon varit uthängd i Expressen.
2 kommentarer »
Kommentera
-
Frige Dawit Isaak
Håller helt med dig. Den här typen av personer som ditt ex ska självklart inte hängas ut. Det ska vara ledande personer, dömda personer. Annars inte. Det tyckte jag redan med nazistuthängningen 1999, det var alldeles för få unga, oerfarna personer som antingen blev jättestolta och mer befästa i sina uppfattningar eller fick svårt att ta ett steg tillbaks för att de blivit stämplade och uthängda.
Vore intressant om du gjorde en sådan studie. Det finns nästan ingen forskning på hur det går för folk i den anonyma miljön, knappt i den nazistiska heller.
Kommentar av Anna-Lena Lodenius | maj 20, 2008
Tja Anna!
Kommentar av anon | juli 17, 2008